Hösten 1995 –  några år efter den största bankkrisen i Sveriges historia – hade den svenska staten gått ut med stora höjningar av taxeringsvärdena, för att kunna betala av den enorma statsskulden som uppkom efter krisen. Det gällde både fastighetsskatten - förmögenhetsskatten och pensionerna. Höjningarna skulle slå igenom med full kraft redan från den 1 januari 1996.

Staten beslagtog stora summor från Sveriges pensionärer, som man sedan lovade betala tillbaka, vilket fortfarande inte har skett. Därför blev man tvungen att ändra hela det svenska pensionssystemet –  som fungerat väl tidigare –  och dessutom generat stora ”extrainkomster” till staten direkt, eftersom pensionerna betalades bara ut till ett visst värde, där staten sedan helt ogenerat stoppade resten av hela överskottet,  i egen ficka.

I Boken: EU:s konstitution.  Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna (Norstedts juridik, sjunde upplagan) skildras främst de grundläggande rättsliga principer, efter vilka unionen för närvarande styrs.

Boken har skrivits av Mats Melin som är justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och Joakim Nergelius som är professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet samt docent i komparativ rätt och europarätt vid Åbo Akademi sedan 2003.

Antologin Äganderätten – dess omfattning och begränsningar. Redaktör Karin Åhman (Justus förlag, 2009), har tillkommit som ett resultat av ett flerårigt samarbete mellan ett antal av författarna. Flera av dem har medverkat som lärare vid juridiska institutionen i Uppsala i fördjupningskursen:  Principer för egendomsskyddet.

Vad författarna till antologin tar upp, är tänkvärda och viktiga frågor. Som strandägarens rätt av Bertil Bengtsson.  Vad som är en rättvis ersättning när mark tas i anspråk med tvång av Fredrik Bonde. Några reflektioner om äganderätten, staten och kapitalet av Clarence Craford och Gunnar Strömmer. Tvångsinlösen av aktier – ett konstitutionellt problem ? Av Måns Karlsson. 

Sverige är en demokratisk rättsstat. Det är en enkel etikett som uttrycker själva basen för regeringsformens ideologi. Den ideologi som kommer till uttryck i lagtexten tar dock knappast upp mera än det demokratiska ledet, skriver före detta justitierådet och professorn,  och före detta ordförande i rättsfonden Fredrik Sterzel i boken: Våra rättigheter V till minne av Gustaf Petrén (Rättsfonden, 2007)

Fredrik Sterzel anser att detta särskilt gäller grundlagsberedningens förslag som inte ens innehöll ett rättighetskapitel. Den breda politiska enhet som beredningen, justitieministern och konstitutionsutskottet underströk hade vunnits bl a genom kompromisser som hade skjutit de från rättssynpunkt viktiga inslagen i bakgrunden. Ideologin kom att präglas främst av folksuveränitetens princip, skriver han.

Du är här: Home Lästips