Här följer Gustaf Petréns ledare i medlemstidningen Medborgarrätt nr 2, 1984. Politiskt maktbegär innebär intrång i medborgarnas privata sfär

Medborgarrättsrörelsen har nu passerat sitt första decennium. Ganska naturligt ställer sig frågorna: vilka har resultaten blivit och vilka är framtidsutsikterna för vår rörelse? Rom byggdes inte på en dag och det har sannerligen inte heller Medborgarrättsrörelsen gjort. När vi började var intresset för de frågeställningar vi förde fram ganska lamt. Det var inte så många människor som då insåg vikten och betydelsen av att människornas rättigheter som medborgare i en demokratisk stat noggrant bevakas. Medvetandet härom har ökat. De flesta inser nu att i en värld fylld av regler och föreskrifter varje enskild människa måste få en sektor inom vilken hon kan känna sig fri. Vi har medverkat till denna utveckling av allmänna opinionen. Men tiden står inte still. Teknikens snabba utveckling möjliggör alltfler intrång i den enskildes privata sfär. Denna krymper dag för dag. Under den senaste tioårsperioden har den offentliga sektorn vuxit med exempellös snabbhet. Snart skall allt tvingas in under det allmännas styrning. Våra makthavare är outtröttliga när det gäller att ge sig på och söka utplåna varje spår av enskilt skött verksamhet på områden där de vill ha monopol. All sjukvård skall nu tvingas in under landstingen. Ingen får bli vårdad utanför det system som makthavarna dragit upp. De få enskilda skolor som finns kvar måste bort. Det gäller både vanliga skolor för särskild yrkesutbildning som nu senast Sophiahemmets sjuksköterskeskola och ingenjörsutbildningen vid Stockholms tekniska institut. Våra styresmän leds av en blandning av grotesk övertro på kollektivets möjligheter att lösa alla frågor och ett enormt maktbegär at få bestämma över sina medmänniskor. Mot bakgrund av denna förfärande snabba utveckling har det blivit lätt för vår rörelse att få gehör för sitt budskap om ökad respekt för den enskilde individen och för varje människas behov av en personlig frizon. Medlemmarna strömmar till och vår verksamhet uppmärksammas i växande grad i massmedia och ute bland allmänheten. Framtidsutsikterna är tyvärr bara alltför ljusa. Vad ska då Medborgarrättsrörelsen göra i dagsläget? Vi ser just nu som en viktig uppgift att stabilisera vår egen organisation, så att vi blir i stånd att göra effektiva insatser. Hela verksamheten har hittills varit byggd på i huvudsak frivilliga insatser av några få personer. Med den medlemstillströmning vi fått blir också vissa professionella insatser ofrånkomliga. Vi hoppas kunna klara av detta uppbyggnadsarbete relativt snabbt. Mycket rör det sig om pengar. Vår målsättning är trefaldig. 1. Vi vill på olika vägar påverka den allmänna opinionen. Dennas tryck på de politiskt bestämmande skall bli så stort att dessa måste lägga om kursen och ta ökad hänsyn till den enskilda människans behov och önskemål. Det arbetet måste bedrivas över hela landet. 2. Vi vill vidare direkt påverka lagstiftningsärenden och liknande frågor genom att inge sakligt starka remissyttranden och framställningar till de beslutande instanserna både på riksnivå och lokalt i kommunerna. För att lyckas härmed behöver vi medverkan av många kunniga och intresserade medlemmar. 3. Vi vill småningom nå därhän att vi kan vara enskilda behjälpliga i särskilda fall. Givetvis kan vi inte bli en gratis advokatbyrå för svenska folket. Men det vore värdefullt om vi hade resurser att i enstaka fall sätta in åtgärder för att vända saker som gått snett rätt igen. Det är också så att det är de enskilda fallen som har störst opinionsbildande verkan. Det vet vi från kvällspressen. Opinionen reagerar alltid häftigare på ett klart upprörande fall än på allmänna utläggningar om riskerna med en bestämmelse. Som synes beror våra framtida arbetsmöjligheter i hög grad på i vilken mån våra medlemmar är beredda att ställa upp och vara med. Vi skall nu försöka skapa den yttre ramen så att alla som vill göra något skall kunna hjälpa till. Medborgarrättsrörelsen tackar på förhand alla som på ett eller annat sätt gör en insats. Tillbaka