Frågor och svar:
Varför bildades Medborgarrättsrörelsen?
Intiativtagaren och den förste ordföranden, regeringsrådet Gustaf Petrén, skrev själv så här när man firade 10-års jubileum:
Det var en liten grupp engagerade personer som började arbetet våren 1974 och bildade Medborgarrättsrörelsen. Den utlösande faktorn var det sätt på vilket riksdagen ansåg sig kunna ge svenska folket en ny grundlag utan dess hörande.
Överallt ute i världen har det ansetts som en självklarhet att en ny författning alltid måste godtas av folket i en folkomröstning. Författningen är ju att se som ett avtal ingånget i en högtidlig form mellan folket och de som skall ha förtorendet att utöva folstyrelsen. En sådan överenskommels kan icke bli giltig om inte folket självt godkänt den.
När startade man?
Vid ett möte 9 november 1974 då program för Medborgarrättsrörelsen antogs. Det presenterades på en presskonferens 12 november.
Vilka är de viktigaste kraven?
Vid ett seminarium på 5 december 2007 presenterade styrelsen ett öppet brev till Grundlagsutredningen under rubriken Vem äger medborgaren? I det tas 18 punkter upp om hur regeringsformen borde förbättras:
- 1. Portalparagrafen - tydliggör medborgarnas frihet
- 2. Statsskickets grunder - bort med flummet
- 3. Medborgarnas rättighetsskydd alltför svagt
- 4. Stärkt normprövning genom slopat uppenbarhetskrav
- 5. Ersätt Lagrådet med Författningsdomstol
- 6. Justitieombudsmannen - medborgarnas ombudsman
- 7. Justitiekansliern - renodlas till regeringens advokat
- 8. Konstitutionsutskottet bör få ny roll
- 9. Federalism på svenska - stärkt kommunalt självstyre
- 10. Vital direktdemokrati - flera folkomröstningar
- 11. Stärkt väljarkontakt genom utökat personval
- 12. Avskaffad fyraprocentsspärr och slopade utjämningsmandat
- 13. Begränsad beskattningsrätt ger stärkt egendomsskydd
- 14. Skärpt straffansvar vid tjänstefel
- 15. Utökade möjligheter till minoritetsbordläggning
- 16. Utnämningsmakt med insyn och motvikter
- 17. Begränsa möjligheterna till inskränkt äganderätt
- 18. Stärkt minoritetsskydd för individen som minoritet
1. Effektivt skydd för fri- och rättigheterna.
2. Ökat inflytande för den enskilde väljaren genom:
a) möjlighet till folkomröstningar
b) förändra valsystemet som innebär personval
c) borttagande av hinder för nya partier (som 4-procentsspärren)
d) grundlagsfästande av den kommunala självstyrelsen
3. Bearbetning av reglerna om statschefen så att riksstyrelsen förs i dennes namn
4. Effektiva spärrar mot maktmissbruk bygges in i grundlagen
5. Förbättrade garantier för förvaltningarnas opartiskhet
6. Införande av en oberoende förvaltningsdomstol som kontrollerar att
grundlagen efterlevs.
I ledarartikeln Politiserat rättssystem sammanfattade Gustaf Petrén föreningens samhällskritik och i det öppna brevet Detta är våra krav på en ny författning framgår vilka frågor som verksamheten lyft fram genom åren.
Under 1990-talet svarade styrelsen så här på vilka förändringar Medborgarrättsrörelsen ville uppnå:
- Skydd för ägandet - Visste du att grundlagen inte anses hindra att staten tar hela din inkomst och alla dina besparingar i skatt?
- Garanti för självständiga domstolar - Visste du att regeringen på egen hand bestämmer vilka som utses till högsta domstolen och ofta utnämner sina egna?
- Rättsligt ingripande mot grundlagsbrott - Visste du att du inte kan gå till domstol för att få fastställt att din grundlagsfästa rätt har kränkts?
- Möjligheter till upprättelse - Visste du att den som har utsatts för en felaktig myndighetsåtgärd har små chanser att få upprättelse hos JO?
Varför införa en Författningsdomstol?
Medborgarrättsrörelsen anser att grundlagens ställning måste stärkas. Utöver avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet är det viktigt att grundlagens ställning bekräftas genom att en särskild domstol övervakar att den efterlevs. Professorn i konstitutionell rätt, justitierådet Fredrik Sterzel, utvecklade förslaget i tidskriften Medborgarrätt nr 2/1992: Författningsdomstol för grundlagsenlighet och rättssäkerhet.
Styrelsen har också lyft fram argumenten i öppet brev till Grundlagsutredningen, insänt i december 2007: Vem äger medborgaren?
Vilka aktiviteter bedrivs?
Till mötesverksamheten hör föredrag i intressanta och aktuella ämnen. Medlemstidningen, blogg och årsmöte utgör kärnan i verksamheten.
Dessutom har ett nytt nätverk på internet startat Nätverket Rätt Strandskydd.
På vilket sätt fördjupas demokratin genom folkomröstningar?
Frågan utvecklades av Medborgarrättsrörelsens ordförande Andres Küng i tidskriften Medborgarrätt nr 2/1992: Folkomröstningar för fördjupad demokrati. Ledarartikeln till Medborgarrätt nr 2/2008 berör också frågan om folkomröstningar: En aktivare rörelse.
Vad innebar förslaget om "rättsbesvär"?
En av Medborgarrättsrörelsens tidiga mål var att göra det enklare för medborgare att få juridisk upprättelse när deras civila rättigheter åsidosatts av statliga myndigheter. I den debatt som följde sedan Sverige för första gången fälldes i Europadomstolen 1982 utvecklade Gustaf Petrén ett förslag till hur en ny talerätt för medborgarna kan införas. Resultatet blev att rättsprövning infördes. Se mer: Inför rättsbesvär.
Vem har gjort medborgarrättsrörelsens logotyp?
Den erkände kalligrafen Lars Laurentii. I ett dokument beskriver han hur logotypen konstruerats: Några ord om den nya symbolens tillblivelse. Logotypen är varumärkesskyddad hos Patent- och registreringsverket.
Vad hände på senaste stämman?
I maj 2011 höll Medborgarrättsrörelsen ordinarie stämma i Stockholm, som omvalde följande styrelse:
Dick Erixon (2010-2012), ordförande
Mats Lönnerblad (2009-2011), vice ordförande
Margareta Hedelius (2009-2011)
Thomas Persson (2009-2011)
Staffan Åkerlund (2010-2012)
Nils Lundgren (2010-2012)
Vilka har varit ordförande?
1974-1990 Gustaf Petrén, regeringsråd
1990-1993 Andres Küng, författare och debattör
1993-1994 Allan Ekström, hovrättsråd och riksdagsman
1994-1997 Brita Sundberg-Weitman, lagman
1997-1998 Gustaf Lagerbjelke, hovrättsråd
1998-2007 Anita Enflo, fil dr teoretisk fysik
2007-- Dick Erixon, företagare och debattör
Tillbaka